Live to day

Nej, nu är det så här att jag är sur just nu..
Okej sanningen är nog den, att jag kan inte vara sur egentligen..
Jag kan bara försöka, försöka med att se sur ut, försöka med att svara surt, försöka med att dissa. Men jag klarar det aldrig. Jag kan vara sur för stunden, stampa med foten i golvet och skrika och klaga. Men sen går det över. Jag kan verkligen inte vara sur när jag ser någon i ögonen heller, varför haha? Jag vill faktiskt kunna vara sur på riktigt, utan att det går över direkt..

Men just nu är jag.. ''sur''.. för att jag har den senaste tiden blivit van med något som är helt olikt mig.. och jag tror att om det fortsätter, kommer jag bli känslo kall. Jag kommer bli en bitch som bara vill prata om sig själv och bara bryr sig om sig själv. Okej, nej, det kommer inte hända.. jag har alltid älskat att göra andra glada genom att hjälpa eller finnas där för dom. Men jag är rädd för att det kommer förstöra vissa saker, som skulle få allt att rasa. Och hej nu sätter poeten igång, och nu slutar hon för det här blev överdrivet.. -.-


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0