*

Loggade in på min bilddagbok och kollade tillbaka några år där. På ett sätt är det lite läskigt att kunna gå tillbaka och få ''åter uppleva'' det som man kände som en osäker 14 åring. Idag kan jag tycka synd om den där lilla tjejen som inte riktigt visste varken ut eller in. Men jag tror att just den där vintern formade mig ganska mycket till den jag är idag, även fast det egentligen handlade om små problem. Men just då var dem stora. Hittade under någon bild en text som jag hade skrivit något i stil med att jag från och med den stunden insåg att när någon har tagit en speciellt plats i ditt hjärta så kommer den förmodligen alltid att stanna kvar där också, på ett eller annat sätt.

Den våren när jag var nästan 15 år, kom också Erik med in i bilden mer på riktigt än innan. Vi har våran så kallade årsdag i slutet av Augusti, så den där sommaren innan var inte det mest romantiska. Än idag kan jag fundera på hur det hade sett ut idag om jag inte hade tagit tag i lilla fjortis mig. Men tacka gudarna för att jag gjorde det, för det vi har idag är det finaste jag någonsin upplevt.

Avslutar ett halv kryptiskt inlägg med en fin text jag lade upp för snart tre år sedan!