*

Igår var en intressant dag. Kvällen började med att vi hittade en sista minuten resa till Maxico för ett bra pris, två veckor på en underbar ö. Vi valde att avvakta pga att hockeysäsongen kan fortsätta en bit in i Mars om dem tar sig vidare, men sugna var vi allt. Kvällen slutade med att vi fick veta att vi har stora möjligheter att ta över en lägenhet mitt i centrum, med en hyra som är låg för läget och lägenheten. Vi har till Fredag att bestämma oss.

 

Eh jaha.. Ojdå. Vi låg länge och funderade på hur vi vill göra. Båda vill egentligen först och främst åka och resa. Det som skaver är att vi kommer ångra oss om vi tackar nej till lägenheten, den är helt perfekt och som sagt ''billig''. Erik har förtillfället inget jobb, jag jobbar inte överdrivet mycket, men den biten går att lösa. Det kostar mycket pengar, vi kommer behöva leva snålare, men vi vill ju bo tillsammans. Det är värt det.

 

Jag vet, man kan vänta att resa och spara ihop pengar. Det hade vairt så otroligt korkat av oss att tacka nej, problemet är att den blir ledig om en månad. Det känns så tight (jobbdelen, vi har inga möbler osv). Hade den blivit ledig till sommaren hade vi inte tveka. Såå.. Vi har en hel del att fundera på om man säger så.

 

Den här hösten/vintern har jag varit så extremt dålig på att träna, har hitta på ursäkter, haft noll energi, djävliga bihålor och helt enkelt ingen motivation till att släpa röven till gymmet. Jag tror det beror på att jag har ingenting att se framemot, för ett år sedan hade jag studentresa, bal och studenten att ''jobba för''. Det resulterade i att jag kom in i bra träningsrutiner som höll hela sommaren, men sen försvann det sakta men säkert. Haha..

 

Jag fungerar lite så, jag måste ständigt ha någonting att se framemot, annars tycker jag att livet är grått och trist typ. Men, vi har prata en hel del om att åka utomlands till våren så jag hoppas att det blir av så jag kan få en nytändning och få tillbaka motivationen. Det hade varit pörf, vem vill se ut som en bulldeg på stranden liksom..

 

 

 

Klara sa i helgen att jag aldrig bloggar, och det gör jag heller inte. Satan så tråkig jag är. Får lite dåligt samvete när jag ser att ni fortfarande är några som klickar in er här varje dag haha.. Jag önskar så innerligt att AppStore kunde förbättra deras blogg.se app, den är så värdelös så jag vet inte vad. Min dator står det typ R.I.P på, så använder enbart min padda. Yada, yada, yada.. Enbart massa bortförklaringar egentligen :)

 

Nu när jag tänker efter har jag inte ens ladda in Rhodos bilderna som jag lovade för typ ett halvår sen.. Men dem bilderna är ju på min döda dator så kommer nog aldrig uppfylla det löftet. Men nu har jag iallafall gett livstecken här, det är ju bra jobbat av mig! Nu ska jag iväg och äta middag på Allstar med mina girls. Hejdå :)

Senaste året har jag vilja skaffa hund mer än någonsin. Tyvärr är jag ganska realistisk och vet att det inte fungerar att skaffa en familjemedlem just nu. Prio1 är ju såklart att skaffa lägenhet och större inkomst. Men jag sitter ändå och dagdrömmer om vår framtida bebis (okej, min framtida bebis, Erik är inte så exalterad).

 

Jag vet exakt (för tillfället) vad jag vill ha för ras och jag har bestämt namn till hon/han. Jag vill ha en Tysk spets, mittelspitz. Om vi skaffar en tjej ska hon hete Diza, om vi skaffar en kille ska han hete Zipp. Hen kan ju såklart sluta upp med ett annat namn, men dessa är mina favorit namn just nu :)

 

Tysk spetsarna finns i 5 olika storlekar, minsta är min favorit Pomeranianen och största är Keeshond. Erik vill verkligen inte ha en mini-hund, så som jag vill, och det måste jag såklart respektera om vi ska ha hund tillsammans. Så därför blev jag överlycklig när jag upptäckte att det finns i ''större modeller''. 

 

Titta så underbart söt! Mitt hjärta smälter ♥ (bild lånad från google)